frokensmarta

Det är en ständig kännsla jag fajtas med varje dag, kännsla av att inte kunna ge tillräckligt hemsöker mig hela tiden.. Det ständigt dåliga samvetet för att inte lyckas ge honom stöd varje dag.. Misslyckandet över att inte kunnat hålla ihop en familj som det borde vara, att inte kunna pussa å krama honom godnatt varje dag, det äter verkligen upp mig å blir en sån stor sorg som jag inte vet hur jag ska bearbeta.. Sedan den veckan när jag kan pussa på honom dagligen, då man känner att orken inte finns, kroppen inte vill och tålamodet blir kort, det är fruktansvärt.. jag har själv haft en väldigt bra uppväxt, bodde ute på landet nära naruten, vi var ute mycket, hittade på mycket ute akiviteter, mamma var hemma med oss vilket oxå gav en trygghet.. Att inte kunna ge det till William känns ruskigt jobbigt, jag vill oxå att han ska komma ihåg sin barndom som något bra.. Jag hoppas verkligen han gör det för vi försöker verkligen på vårat sätt.. Det är lite trixigare när man inte bor ihopp men jag tycker vi sköter det bra, inga strisdyxor, skrik å gap.. Nu har Williams pappa skaffat en ny tjej, jätte trevlig och kanon kul å william trivs bra men det gör oxå att kännslan av totalt misslyckande från min sida faktiskt ökar lite, jag kan just nu inte ge willliam den tryggheten som dom kan.. Jag vet innerst inne att William har det jätte bra både här hos mig och hos sin pappa och att kan vi bara hålla denna relationen så kommer inte William ta någon skada.. Ändå så hemsöker sorgen mig med full kraft av att vara ganska värdelös å inte göra något rätt.. Det gör oxå att när William är hemma den veckan som jag har honom vill jag ge honom allt, vi åker runt hittar på saker, myser, träffar kompisar å barn, det dåliga samvetet gör att man överöser honom med saker/kärlek m.m å det ger en dåligt samvete för att han kanske blir för bortskämt, oansvarig, man vet ju vad dom säger om ensambarn, sorgligt men ganska sant å Willliam är ensambarn i två hem.. Det finns absolut mycket possitivt att hitta i denna historien massor faktiskt, som att William har två hem som Älskar honom över allt annat, han har två föräldrar som inte griniga å snackar skit om varandra dagarna i ända, jag å hans pappa får en vecka å "vila" upp oss å bara bry oss om oss själva å nära å kära å har massor med kraft för honom när han är hemma, båda föräldrarna kommer på lucia, möten och olika samlingar å uppvinnigar av något slag, ja det finns mycket som sagt å tur är så nu känns det lite bättre.. ut i solen nu å få lite vitaminer i er!

Längtar till sommaren!

//S